Vanliga frågor om byggprojekt

1. Vilka tillstånd behövs för ett byggprojekt?
Vilka tillstånd som behövs beror på projektets omfattning, byggnadsobjektet och platsen. Nybyggnad samt många tillbyggnads-, reparations- och ändringsarbeten kan kräva bygglov. Lovbehovet bör kontrolleras i ett tidigt skede hos kommunens byggnadstillsyn. Vi hjälper vid behov också till med att utreda lovbehovet och upprätta bygglovsansökan.

2. Var kan jag kontrollera om mitt projekt kräver bygglov?
Aktuell information finns hos kommunens byggnadstillsyn och i kommunens byggnadsordning. Byggnadstillsynen ger också projektspecifik rådgivning om vilka tillstånd, planer och utredningar som behövs. I många kommuner sköts rådgivning och bygglovsansökningar elektroniskt via Lupapiste.

3. Vilka ritningar behövs för bygglov?
Till bygglovsansökan behövs beroende på projektet huvudritningar, vanligtvis situationsplan, planritningar, sektionsritningar och fasadritningar. Byggnadstillsynen kan dessutom beroende på projektet kräva andra planer och utredningar, exempelvis om grundläggnings- och markförhållanden. För byggnader krävs även en projektinformationsmodell på huvudritningsnivå eller motsvarande uppgifter i maskinläsbart format.

4. Vad innehåller ett energicertifikat?
Energicertifikatet beskriver byggnadens beräknade energiprestanda. Byggnaden får ett E-tal och utifrån detta en energiklass på skalan A–G. E-talet baseras på beräknad energianvändning vid standardiserad användning och motsvarar därför inte byggnadens faktiska energiförbrukning. För befintliga byggnader kan certifikatet även innehålla rekommendationer om hur energieffektiviteten kan förbättras. Energicertifikatet gäller i regel i 10 år.

5. Vad är skillnaden mellan en huvudprojekterare och en ansvarig arbetsledare?
Huvudprojekteraren ansvarar för helheten i projekteringen och för samordningen av de olika planerna. Den ansvariga arbetsledaren ansvarar i sin tur för helheten och kvaliteten i byggarbetet samt för att arbetet utförs enligt lov, planer och gällande bestämmelser.

6. Behövs en grundundersökning för ett byggprojekt?
Behovet av grundundersökning beror bland annat på markförhållandena, byggnaden och den planerade grundläggningsmetoden. Byggnadstillsynen kan beroende på projektets art och omfattning kräva en utredning om byggplatsens grundläggnings- och markförhållanden samt om lämpligt grundläggningssätt.

7. När lönar det sig att kontakta en projekterare?
Det är bra att kontakta en projekterare så tidigt som möjligt, gärna innan byggnadens och byggplatsens viktigaste lösningar har låsts. I ett tidigt skede kan man reda ut exempelvis byggplatsens förutsättningar, behovet av tillstånd och planer samt lösningar som påverkar grundläggning och konstruktioner.

8. Behövs planer för en byggnad under 30 m² eller ett skyddstak under 50 m² även om bygglov inte krävs?
Ja. Att ett projekt är befriat från bygglov betyder inte att det är befriat från kraven på byggandet. En annan byggnad än ett bostadshus som underskrider lovgränserna och ett skyddstak under 50 m² kan i många fall uppföras utan bygglov, men projektet måste fortfarande följa planbestämmelser, byggnadsordning, byggrätt samt gällande lagar och tekniska krav.